Framfall: Symptom, orsaker och behandling

Det finns ett område inom intimhälsa som länge har varit en blind fläck för mig – vilket troligtvis betyder att det också har varit det för många andra kvinnor: framfall. 

En av de myter jag har hört är att man inte ska jogga på asfalt, eftersom "studsarna" skulle kunna orsaka framfall. Men är det verkligen sant? Vad beror framfall egentligen på? Hur märker man att något är fel? Går det att förebygga? Finns det olika grader av framfall – och är det ärftligt? Och viktigast av allt: vilka åtgärder finns att ta till?

Ju mer vi vet om våra kroppar, desto lättare blir det att både ta hand om oss själva och bryta tystnaden – tillsammans ❤️

VAD ÄR FRAMFALL?

Framfall, eller genital prolaps, innebär att ett eller flera av bäckenorganen – som urinblåsa, livmoder eller ändtarm – sjunker ned och buktar in i slidväggen. Det beror på att musklerna och stödjevävnaden i bäckenbotten försvagats, vilket gör att de inte längre orkar hålla organen på plats.

Det är mycket vanligare än vi ofta tror. Enligt Karolinska Universitetssjukhuset drabbas upp till hälften av alla kvinnor som fött barn av någon grad av framfall, även om många inte har tydliga symtom. Samtidigt visar statistik att ungefär var femte kvinna i Sverige någon gång i livet genomgår en operation för framfall.

VANLIGA SYMTOM

Symtomen vid framfall varierar beroende på vilket organ som är påverkat och hur långt det har sjunkit. Vanliga tecken är:

🌺 En känsla av tyngd eller tryck i underlivet
🌺 En utbuktning i eller utanför slidöppningen
🌺 Svårigheter att tömma urinblåsan eller tarmen helt
🌺 Ofrivilligt urinläckage eller trängningar
🌺 Smärta eller obehag vid samlag
🌺 Ryggont eller en känsla av att något ”buktar nedåt” efter fysisk aktivitet

Vissa kvinnor känner ingenting alls, medan andra upplever stort obehag. Många beskriver det som att något ”putar ut” i vaginan – ibland så pass att det känns som att något ska falla ur kroppen.

KAN MAN SJÄLV SE ETT FRAMFALL?

Ja, i vissa fall – särskilt vid lite högre grad av framfall – kan du faktiskt upptäcka det själv med hjälp av en spegel. Om du ställer dig upp, sitter på huk eller krystar lätt, kan du ibland se en mjuk utbuktning i eller utanför slidöppningen. Den kan se ut som en liten bula eller rund vävnad som pressar mot öppningen. Det är också vanligt att framfallet syns mer i slutet av dagen eller efter fysisk ansträngning.

Att titta på sitt underliv med spegel är inte bara ett sätt att få syn på förändringar, utan också ett sätt att lära känna sin kropp ❤️.

Men det är inte alltid lätt att själv avgöra vad man ser – och det är helt okej. Om du är osäker eller har symtom som tyngdkänsla eller tryck nedåt, är det klokt att kontakta en barnmorska eller gynekolog med kunskap om bäckenbotten.

ÄR FRAMFALL FARLIGT?

Nej, framfall i sig är sällan farligt. Det handlar inte om något som kommer spricka, gå sönder eller skada organen akut. Men det kan påverka din livskvalitet – ibland i stor utsträckning. Tryckkänsla, obehag, svårigheter att tömma urinblåsan eller tarmen och påverkan på sexlivet är exempel på symtom som kan växa över tid om de inte tas på allvar.

Samtidigt är det också vanligt att ha ett lättare framfall utan att känna av det alls. Vid milda grader (framför allt grad 1) kan kroppen ofta kompensera själv, särskilt om du har god knipförmåga och inte belastar bäckenbotten för hårt.

Men om du misstänker att du har ett framfall – oavsett om du har symtom eller inte – är det klokt att boka en kontroll hos en barnmorska eller gynekolog. Inte för att det är farligt, utan för att du har rätt att förstå vad som händer i din kropp, få rätt råd och stöd – och för att det finns hjälp att få om du behöver det.

OLIKA TYPER OCH GRADER AV FRAMFALL

Framfall delas in i olika typer beroende på vilket organ som sjunker ner:

🌸 Främre framfall (cystocele) – urinblåsan buktar mot slidväggen
🌸 Bakre framfall (rectocele) – ändtarmen trycker mot vaginans bakre vägg
🌸 Livmoderframfall (uterusprolaps) – livmodern sjunker ned mot eller ut ur slidöppningen
🌸 Enterocele – tunntarmen buktar in i vaginans övre del, ofta efter att livmodern tagits bort

Framfall graderas från 1 till 4 – där grad 1 är en mild sänkning och grad 4 innebär att organet är helt utanför slidan.

VAD ORSAKAR FRAMFALL?

Den vanligaste orsaken är försvagad bäckenbotten, oftast efter en eller flera vaginala förlossningar. Men det är inte den enda faktorn. Risken ökar också med:

🌺 Ålder och hormonförändringar (särskilt efter klimakteriet)
🌺 Övervikt
🌺 Tunga lyft i vardagen eller arbetslivet
🌺 Kronisk hosta eller förstoppning
🌺 Ärftlig bindvävssvaghet

En studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att risken för framfall ökar betydligt efter tre eller fler vaginala förlossningar, särskilt om dessa varit utdragna, snabba eller med användning av sugklocka eller tång.

Att jogga på asfalt orsakar inte framfall i sig – men om bäckenbotten redan är försvagad, och belastas hårt utan stöd från musklerna, kan viss träning (oavsett underlag) förvärra symtomen.

GÅR DET ATT FÖREBYGGA?

Ja, i många fall. Även om du inte kan påverka genetiska faktorer eller tidigare förlossningar, finns det mycket du kan göra för att minska risken för att utveckla eller förvärra ett framfall:

🌸 Träna knipövningar regelbundet – gärna med stöd av fysioterapeut
🌸 Undvik att lyfta tungt, eller gör det med rätt teknik
🌸 Håll tarmarna i balans – undvik förstoppning och krystning
🌸 Behåll en hälsosam vikt
🌸 Sluta röka – kronisk hosta belastar bäckenbotten
🌸 Stärk och återfukta slemhinnorna i underlivet, särskilt efter klimakteriet

Återfukta och behandla torra slemhinnor med VagiVital AktivGel.

Klicka här för att köpa 

BEHANDLING – VAD FINNS ATT GÖRA?

Vilken behandling som passar bäst beror på graden av framfall, vilka symtom du har och vad du själv föredrar. Det finns både icke-kirurgiska och kirurgiska alternativ:

1. Bäckenbottenträning
Regelbunden knipträning stärker musklerna och kan minska symtomen vid mildare framfall. Det är en bra grund oavsett grad, och ofta det första steget i behandling. Enligt forskning vid Göteborgs universitet kan regelbunden bäckenbottenträning inte bara minska symtomen, utan även minska behovet av kirurgi vid framfall.

2. Pessar
Ett mjukt silikonhjälpmedel som placeras i vaginan och ger stöd åt vävnaderna. Det är ett hormonfritt alternativ som passar många kvinnor – särskilt om man vill slippa, eller vänta med, en operation.

3. Stöd för torra slemhinnor

När slemhinnorna blir torra och sköra, vilket är vanligt i och efter klimakteriet, kan det öka känslan av obehag vid framfall. En del kvinnor väljer då lokal östrogenbehandling för att stärka slemhinnorna – men det är inte den enda vägen. VagiVital AktivGel är en hormonfri, medicinteknisk produkt som kan vara ett lika bra alternativ. I kliniska studier har AktivGel visat likvärdig effekt med lokal östrogenbehandling vid behandling av torra slemhinnor – men utan att tillföra hormoner.

4. Operation

Vid mer uttalade besvär kan kirurgi vara aktuellt. Det finns olika metoder beroende på vilken typ och grad av framfall det gäller. En svensk multicenterstudie från 2021 visade att risken för återfall efter framfallsoperation är lägre än man tidigare trott – särskilt när kvinnor får rätt uppföljning och stöd.

HUR GÅR EN FRAMFALLSOPERATION TILL?

En operation vid framfall syftar till att återställa stödet för de organ som sjunkit ned i vaginan. Exakt hur ingreppet går till beror på vilken typ av framfall det gäller – till exempel om det är urinblåsan, ändtarmen eller livmodern – och hur uttalat det är.

Operationen görs oftast via vaginan, vilket innebär att det inte behövs några snitt på magen. Den försvagade vävnaden förstärks och sys upp för att återge organen bättre stöd. I vissa fall kan det bli aktuellt att ta bort livmodern om den är en del av framfallet och andra behandlingsalternativ inte räcker – men det är långt ifrån alltid nödvändigt och beslutet fattas i dialog mellan patient och läkare.

Ingreppet görs vanligen i ryggbedövning eller narkos. Efter ett par dagar på sjukhus väntar några veckors återhämtning hemma, där du bör undvika tunga lyft och följa de träningsråd du får.

Många kvinnor upplever en tydlig förbättring efter operation, särskilt när de får god information, rehabilitering och uppföljning – och där vården tar hänsyn till hela människan ❤️

TORRA SLEMHINNOR VID FRAMFALL – VAD KAN HJÄLPA?

Många kvinnor med framfall är i klimakteriet eller postmenopaus – och då är torra, sköra slemhinnor vanligt. Det kan i sig förvärra känslan av obehag, ge irritation eller påverka sexlivet.

Även om VagiVital AktivGel inte är en behandling mot framfall, kan den vara ett stöd vid torra slemhinnor – oavsett om det beror på hormonförändringar, ålder eller andra orsaker.

Vi har inga studier som undersöker AktivGels effekt specifikt vid framfall, men i våra kliniska studier har AktivGel visat likvärdig effekt som lokal hormonbehandling för att återfukta torra slemhinnor. Gelen är hormonfri och kliniskt testad vid svenska universitetssjukhus.

”Bra, enkel att använda!

Har man som jag framfall försvinner inte åkomman med VagiVital AktivGel men besvären kan lindras. Lätt att använda och dryg om man doserar rätt. Skönt att slippa östrogenet. Kommer att fortsätta använda Vagivital.”

- Farmor

Pröva VagiVital Stay Pussytive kit - det ultimata kitet för att behandla och återfukta torra slemhinnor – köp här

SAMMANFATTNING

Framfall är vanligt – men fortfarande något många kvinnor inte vet särskilt mycket om. Kanske för att det länge har varit ett ämne vi helst undviker. Men det förtjänar att lyftas. För det går att lindra symtom, få stöd och känna sig trygg i sin kropp igen.

Ta hand om dig & Stay Pussytive ❤️

/Fanny Falkman Grinndal
Business Manager Nordics
Peptonic Medical AB
fanny.falkman-grinndal@peptonicmedical.se