De nyligen publicerade riktlinjerna för klimakteriebesvär är revolutionerande - en milstolpe för kvinnors hälsa

Socialstyrelsen i Sverige har nyligen publicerat nationella riktlinjer för vård vid klimakteriebesvär (Nationella riktlinjer: klimakteriebesvär - Socialstyrelsen) vilket markerar ett betydande steg för kvinnors hälsa, och särskilt för den vård som ges under och efter klimakteriet. För första gången finns ett samlat, evidensbaserat ramverk på nationell nivå för diagnostik, behandling och uppföljning av menopausala symtom i Sverige. Det är ett viktigt verktyg för vårdgivare och ett steg framåt för kvinnors rätt till likvärdig och respektfull vård.

Varför är riktlinjerna så viktigt?

Under lång tid har många kvinnor upplevt att deras symtom som värmevallningar, nattsvettningar, sömnstörningar, humörförändringar inte har tagits på allvar. Enligt Socialstyrelsens egna undersökningar rapporterar sex av tio kvinnor måttliga till svåra besvär vid klimakteriet, och en tredjedel var oförberedda på att få symtom alls. Samtidigt varierar tillgången till behandling och vårdens innehåll kraftigt mellan olika delar av landet. I vissa regioner tas hormonbehandlingar ut betydligt oftare än i andra, och många kvinnor remitteras utan att först få adekvat stöd eller rådgivning på primärvårdsnivå. Dessa variationer speglar en brist på struktur, samordning och likvärdighet: att kvinnor födda i samma år, med samma symptom, inte nödvändigtvis får samma vård beroende på var i landet de bor.

Vad innebär riktlinjerna?

De nya riktlinjerna har flera centrala komponenter:

• En nationell standard: hela vårdkedjan, från primärvård till specialistvård, ska verka efter samma evidensbaserade rekommendationer. Tidigare saknades ett gemensamt ramverk för hur klimakterium och dess besvär ska hanteras i svensk vård. Nu ska alla regioner arbeta efter samma evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer.
• Starkare roll för primärvården: vårdcentraler, barnmorskemottagningar och primärvård ska i högre grad kunna identifiera, behandla och följa upp klimakteriebesvär. Tidigare har många kvinnor hänvisats vidare utan att primärvården aktivt deltagit. 
• Patientcentrerad dialog och valfrihet: symtom och livskvalitet ska bedömas i samråd mellan kvinna och vårdgivare. Behandling, inklusive hormonbehandling (MHT) eller alternativa metoder, ska utgå från individuell nytta vs risk och kvinnans egna preferenser.
• Uppföljning och indikatorer: för att säkerställa att riktlinjerna inte bara blir “vackra ord” utan faktiskt tillämpas, införs indikatorer för uppföljning och utvärdering av hur vården fungerar i praktiken.
• Jämlik vård utan regionala skillnader: riktlinjerna syftar uttryckligen till att minska regionala skillnader och orättvisor i kvinnors tillgång till vård för klimakteriebesvär. Att alla kvinnor, oberoende av bostadsort, ska kunna få evidensbaserad vård är en central ambition.

Betydelsen för dig som enskild kvinna 

• Du kan förvänta dig att dina symtom tas på större allvar och att du får bättre information, stöd och rådgivning.
• Din vårdcentral kan vara en verklig första instans för klimakterierelaterade besvär snarare än att du direkt hänvisas vidare.
• Om du bor i en region där vården tidigare varit svag, kan du få bättre chans till nya insatser nu när riktlinjerna börjar gälla.
• Du får större möjlighet till egen medverkan i vårdvalet, att tillsammans med vårdgivaren väga risker och fördelar med olika alternativ.

Implementeringen av riktlinjerna är avgörande 

Det här är en milstolpe. Men det är också en start. Att ta fram riktlinjer är ett första steg. Den verkliga utmaningen är implementeringen, att alla vårdcentraler, gynekologmottagningar, barnmorskemottagningar tar till sig rutinerna, får utbildning, resurser och stöd för att göra förändringen. Om dessa riktlinjer verkligen når ut och omsätts i praktiken kan de förändra synen på klimakteriet – från ett “naturligt men tyst” kapitel till ett erkänt vårdområde där kvinnors röster blir hörda och där vården präglas av respekt och jämlikhet.

Läget i Norge, Danmark och England

Hur ser det då ut i våra grannländer och i England med avseende på riktlinjer och vård för klimakteriebesvär:

Norge: I Norge finns riktlinjer via exempelvis den norska elektroniska läkarhandboken och via gynekologföreningen. Ett nordiskt översiktsdokument beskriver att riktlinjerna främst fokuserar på hormonbehandling och att det finns behov av mer omfattande, holistiska nationella riktlinjer. Det saknas ännu ett lika uttalat omfattande nationellt ramverk som det svenska för hela vårdkedjan, med tydliga indikatorer och jämlikhetsfokus. Danmark:

Danmark: liksom vissa andra nordiska länder, har ännu inte lika utbyggda riktlinjer specifikt för klimakteriet inom primärvården. Översikten pekar på kunskapsluckor och behov av bättre samordning. Detta innebär att många danska kvinnor fortfarande kan uppleva att vården för klimakteriebesvär är fragmentarisk.

England: I England har National Institute for Health and Care Excellence (NICE) nyligen uppdat:erat sina riktlinjer “Menopause: Identification and Management” (NG23). Riktlinjerna erkänner att hormonbehandling i många fall ska övervägas tidigt och att vården måste individualiseras. Det finns också ett ökande fokus på arbetslivet dvs hur klimakteriet påverkar kvinnor i yrkeslivet och på att skapa arbetsplatser som är “menopaus-vänliga”. England kan därför ses som ett föregångsland när det gäller att lyfta upp klimakteriet på agendan, men även här återstår utmaningar i genomförandet.

För dig som bor i endera av dessa länder innebär riktlinjerna i Sverige att det blir enklare att jämföra och se vad andra länder gör, och kanske skapa nya krav eller förväntningar på vården även där. När du kontaktar vården kan du till exempel fråga vilken riktlinje eller vägledning som används, och om den är lika tydlig och omfattande som den svenska. Om du upplever att vården för klimakteriebesvär är bristfällig i ditt land kan det vara ett tillfälle att lyfta frågan, eftersom det finns en tydlig trend mot att klimakteriet erkänns som ett eget vårdområde. Du bör också känna dig trygg i att dina symtom inte “bara ska stå ut med”, utan att det finns ett växande fokus på kvinnors hälsa och livskvalitet oberoende av var du bor.

Sammanfattning

De nya svenska riktlinjerna   klimakteriebesvär är ett avgörande steg framåt för kvinnohälsa och för jämlik vård. Genom att tydliggöra ansvar, standarder och dialogen mellan kvinna och vårdgivare skapas förutsättningar för bättre stöd och behandling. Samtidigt visar jämförelsen med Norge, Danmark och England att även om andra länder gör framsteg, finns det fortfarande luckor och möjligheter, för både vården och för dig som kvinna att kräva det du har rätt till. Så - ta plats, ställ frågor och kräv att dina besvär och din livskvalitet tas på allvar.

Love YourSelf 🤍 Love Your V